Längesen
Jag har visst inte skrivit på länge.. kan säga att det inte direkt går framåt för mig, men känner mig ändå inte riktigt lika nedstämd. Jag har börjat träna och känner mig piggare rent allmänt. Vi har fått tillbaka vår underbara doktor på avdelningen och jag blir så glad av honom. Tyvärr är han upptagen (såklart!), men ibland inbillar jag mig att det finns någonting mellan oss. Det är mycket blickar och vi kan sitta och prata med varann länge! Jag älskar att gå till jobbet på grund av honom, allting blir roligare samtidigt som det gör ont i mig, jag vill vara nära honom för en stund, för att få känna efter. Det är sällan jag känner något för någon, så det är spännande och roligt, men såklart sorgligt då han inte kan bli min..
