Bitterfroken

Jag har inte uppdaterat på ett bra tag, man kan ju önska att det beror på att livet har blivit så mycket bättre och att jag inte behöver den här jäkla bloggen längre.. men så är det givetvis inte. Jag är lika ensam som vanligt. Blir så stressad över det här, varför är mitt liv såhär? Jag skäms! Jag skäms så jag knappt vill träffa gamla vänner. Jag hatar deras frågor om hur de går med kärleken när jag som vanligt inte har nåt att komma med. Ingen av mina vänner har varit med och sett mig i ett förhållande, medan de under ett långt tidsspann hunnit haft ett långt förhållande, brytit upp, varit singlar ett tag för att sedan slå sig till ro med en ny, står jag fortfarande på ruta 1 och stampar! VARFÖR är jag sån här? Varför är jag så rädd och varför känns alla så fel?