Bitterfroken

Föds ensam och dör ensam. Emellan detta är jag också ensam

 
 
Det spelar verkligen ingen roll hur smal jag blir.. Ingenting blir bättre! Jag är värdelös som alltid och jag är precis lika ensam som vanligt. Jag hatar mitt patetiska jävla liv, om man nu ens kan kalla det för liv. Jag är alltid ensam, sitter alltid här hemma själv, har ingen att ringa till. Försöker få med min mamma att hitta på saker vilket hon vägrar. Ingen vill umgås med mig och jag HATAR att alltid spendera tiden med mig själv. Jag vill verkligen inte vara ensam längre. Jag vill bygga upp ett liv, det här är inget liv!!! Ibland känns det som att jag lika gärna kan dö!
 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar: