Bitterfroken

Åh, jag är verkligen så trött på alla de här ätstörda tankarna jag hela tiden har.. Så länge jag "följer" allt som "är okej" så är det hyfsat lugnt med hjärnspökena, men så fort det sker något som förändrar min förbestämda planering blir det galet jobbigt. Som imorgon till exempel, nyår (hata, hata). När maten kommer skilja sig drastiskt från vad "jag" vill och får äta blir det med ens kaos i huvudet. Är bjuden på lunch hemma hos min mamma. För det första äter jag aldrig lunch vanliga dagar och för det andra så ska jag hem till bästis på kvällen (tänker dock inte äta där utan hemma, innan jag går dit. Klarar inte av att äta i sällskap, speciellt inte när det är barn med).

Nu är det krig i huvudet om hur jag ska äta. Jag vill äta frukost som jag älskar, men det "kan" jag inte göra om jag ska äta lunch sen och absolut inte om jag även ska äta middag. Tankarna går då vidare om jag ändå ska äta frukost, lunch och sen fasta tills nästa dag. Jag vet att tankarna är helt galna och idiotiska, jag vet, men just nu orkar jag faktiskt inte kämpa emot, just nu är jag inte stark nog. Nyår har för mig alltid, i alla år, inneburit ångest och tårar. Imorgon önskar jag mig ett glatt nyår med min bästa vän, inga tårar och ångest och jag vill absolut inte känna ångest över hur och vad jag ätit på det också..

Det lutar ändå åt att jag skiter i frukosten, äter lunchen och sen middag hemma. Det känns som det bästa alternativet.

 

2014 hoppas jag ska bli det året jag mår bra, det året jag blir frisk och finner livsglädjen igen, men just nu är jag för svag för att kämpa mot tankarna och hjärnspökena!