Bitterfroken

Jag vill bara isolera mig, stänga ute världen. Vill inte behöva umgås med någon, försöka vara glad och trevlig. Jag orkar inte, vill inte. Känner stark ångest när jag vet att jag inte kan eller får vara för mig själv. Idag vill en familjemedlem komma över på fika, jag har funderat hela dagen hur jag ska slippa det. Vet inte alls hur jag ska ta mig ur det, så nu försöker jag se det som att jag har det "överstökat" om hon nu kommer hit. Kan efter det fortsätta stänga in mig i min bubbla och vägra beblanda mig med någon. Hon ville dessutom äta med mig, aldrig i livet säger jag bara!!! Okej att jag kan stå ut med att dricka en kopp te, men jag tänker aldrig äta mat tillsammans med någon. De skulle förstöra hela min dag, klarar verkligen inte av det!! Förr älskade jag att ha sällskap över maten och hatade att sitta själv och äta. Tänk hur allting kan ändra sig när man blir sjuk. Hela livet har verkligen ändrats. Jag har blivit en dålig dotter och en dålig vän. Jag är även elak och dålig mot mig själv. Tänker ständigt på att det är JAG som orsakat det här, jag har bara mig själv att skylla. Det är jag som satt mig själv i helvetet och bara jag som kan ta mig ur det, men det är så SVÅRT.