Ledsen insida..
Dagarna går så snabbt, på ett sätt tycker jag det är skönt, vill bara att dagarna ska försvinna! Gör inte alls mycket nu när jag är hemma. Har fortfarande kvar känslan om att vilja isolera mig. Det vart bättre en sväng, men nu vill jag återigen bara gräva ner mig. Kan inte säga att jag är varken glad eller ledsen just nu.. Jag lever kvar i mittemellanlandet.
Mina tankar om min kropp ändras verkligen flera gånger över dagen. Just nu känner jag mig så stor och grotesk, kan verkligen inte låta bli att granska mig i alla speglar jag går förbi. Normalvikt låter för mig så skrämmande, jag vill inte bli eller vara normalviktig. Eller låt mig säga såhär, jag vill inte tänka konstant på vikt. Jag vill må bra på insidan och inte längre bry mig om hur utsidan är/kommer att bli. Att bara fokusera på kosten och att i och med den få i sig näring är bara en sån liten del i allting. Det är hjärnspökena som ställer till allting. I en månad har jag lyckats äta mat utan att en endaste gång ha vägt och räknat en endaste kalori, det har inte hjälp speciellt mycket mot det som sitter i huvudet. Jag är fortfarande väldigt styrd av vad sjukdomen vill, på ett sätt ger den mig trygghet. Jag vill inte att det ska vara så, men sanningen är tyvärr sådan just nu. Önskar att jag hade strategier, men jag vet inte alls vad jag ska göra mer än att fortsätta äta, fortsätta kämpa. Hoppas på att via ÄS enheten få en psykolog att prata med, någon som förstår och vill hjälpa mig. Jag är jätteglad och tacksam över allt stöd från omgivningen, men många av dem förstår inte sjukdomen och jag har lite svårt att öppna mig stundtals, vill inte vara en belastning, därför håller jag mig för mig själv.
Är inte vidare ångestfylld just nu, bara tom.. Spelar julmusik, försöker sjunga med, försöker få lite ro i själen, men det infinner sig ingen ro.. Bara en fortsatt tomhetskänsla.
Ikväll planerar jag att baka pizza, helst skulle jag skita helt i att äta, men det är inget jag kommer göra. Vem är jag egentligen? Hur kunde det bli såhär? Jag vill ha mitt liv tillbaka, jag vill ha saker att se fram emot. Är trött på att det enda jag ser fram emot just nu är att ta mina sömntabletter och lägga mig och sova..
Kommentarer
