Shoppat lite..
Hej!
idag har jag varit nere på stan en snabbis. Utmanade mig själv lite då det egentligen kändes otroligt jobbigt att ta mig ut. Hade hjärtklappning och början till ångest. När jag var som sjukast såg jag verkligen inte hur smal jag var (jag trodde jag såg det, men nu när hjärnan börjar funka normalt igen förstår jag att jag INTE såg) jag var stolt över hur jag såg ut, ville gärna ha så tajta kläder som möjligt för att verkligen visa världen vad jag "lyckats med". Nu känner jag bara en enorm skam, känns som att alla stirrar på mig. Är livrädd att träffa på någon jag känner och oftast smyger jag omkring mellan hyllorna i affärerna för att snabbt kunna gömma mig undan om jag ser någon jag känner igen.
Jag hade en tid till fransförlängning idag (påfyllning) och det gick bra. Bestämde sen att jag skulle ta en tur till H&M då jag hade fått rabattkuponer där. Träffade ingen jag kände tack och lov. Hittade lite kläder och märkte att gamla tankar fortfarande finns kvar. Kände av den där "kicken" när kläder är för stora. Provade ett par jeans i storlek 25" och de var ganska mycket för stora, hittade inga i 24" så jag lät bli att handla. Köpte ett par andra byxor i storlek 34, också för stora egentligen, men jag älskade materialet på dem så de plockade jag med mig hem + en söt kortärmad, lite längre tröja som jag tänkte ha på jul. Köpte även en söt tröja på barnavdelningen som var nedsatt till 100:-. Är det normalt tro att känna sig stolt över att utan problem kunna ta på sig en tröja i storlek 146/152? Jag vet ju att det inte är normalt på något vis egentligen, men tankarna blir så invanda och knäppa..
Har alltid känt mig tjock i provhyttsspeglar.. Idag gjorde jag definitivt inte det. Jisses vad tunn jag är, tunn som luft! Har ju snart ätit ordentligt i en månad, var bombsäker på att vikten bara skulle panikrusa uppåt, men den verkar inte göra det. Hur lång tid kan det ta? Jag är glad om det hinner dröja ett tag så min viktfobi kanske minskar en aning, det känns nämligen alldeles för stort och skrämmande just nu... Undra om jag någonsin kommer få en sund relation till min kropp igen? Jag hoppas verkligen det..
Kommentarer
