Bitterfroken

Hej!

Idag har jag en av de här mindre bra dagarna, mår inte alls bra. Har en sån hemskt jobbig ångest. En sån där ångestkänsla som får hela mig att liksom vilja vrida mig ur min egen kropp. En konstant oroskänsla i bröstet och magen, hela jag är spänd som en fiolsträng och jag har så svårt att sitta still och slappna av. Känns stundtals som att jag inte kan andas, eller snarare att jag inte kan ta ett "normalt" andetag. Det hjälper för stunden att gå ut och röka (jag som kände mig stolt häromdagen för att jag hade minskat en aning på rökningen, hmm)

 

Jag vet inte vad det är just idag som orsakar den här obekväma känslan, inget särskilt som skiljer sig från andra dagar har egentligen hänt. Kanske är det att min sjukskrivning snart går ut och att jag är så, så orolig över att börja ett nytt jobb när jag mår som jag gör. Idag har det även varit otroligt jobbigt att vara i köket, det har liksom ökat och spätt på känslan tusen gånger mer. Försökte "utsätta" mig lite för den där ångesten så jag höll mig i köket lite mer, satt ner vid köksbordet i stället för i vardagsrummet. Det hjälpte inte, men det blev inte värre heller.

 

Vill bara få ut den här känslan på nåt sätt, jag vill skrika, jag vill gråta, jag vill... Göra NÅNTING så det lättar en aning, men jag kan inte. Det tar tvärstopp. Jag hatar att inte kunna uttrycka känslorna, att hela tiden omedvetet trycka bort dem. Jag har verkligen jättesvårt för att gråta just nu och har haft under hela min tid som sjuk. Varför?