Tröttis..
Väldigt trött. Mycket som tagit min energi idag. Var ute och gick en liten promenad i skogen tidigare runt lunch. Behövde få lite ljus och lite sol. Orkade knappt med, det kändes som att benen skulle vika sig under mig. Helt sjukt. Var en sväng till maxi under eftermiddagen med, känner mig oftast ganska normal när jag traskar omkring där, det är skönt samtidigt som det är jobbigt. Råkade dessutom på en bekant som jag var "tvungen" att ta sällskap med genom halva affären. Inga kommentarer om min kropp tack och lov, men dock kände jag mig helt borta. Har svårt att hänga med i vad folk pratar om och ibland kan jag känna mig liksom "utanför" min egen kropp. Så svårt att förklara, men när jag pratar, till exempel, känns det som att det är någon annan som pratar genom mig och ibland känns det som att jag knappt vet vad jag säger. Gud vad sjukt det där lät nu :P
Posten var dock grädden på moset, det och alla frustrerade tårar jag inte kunde hejda. Jag avskyr vad mitt liv har blivit.
Säkerligen kommer jag bli tvingad att väga mig på läkarsamtalet som väntar med. Jag är livrädd, vågar inte. Hatar där jävla vågen. Har inte klivit upp på den sen jag var på bedömningssamtal. Är säker på att jag gått upp massor. Att en siffra kan ställa till det så otroligt mycket..
Kommentarer
