Bitterfroken

Inatt hade jag en dröm som kundes helt otroligt verklig, det var inte ens direkt några konstigheter i den som de annars kan vara i drömmar. 

Jag drömde att jag var gravid, men pappan till barnet fanns inte med i bilden, oklart varför. Hade i alla fall nått bf och jag var så jäkla rädd, då främst för smärtan och att jag inte skulle klara av den. Jag hade bestämt mig för att ta EDA så fort det var möjligt. Var inne på BB, här hade jag inte fått några värkar än och gick mest och väntade på att det skulle komma igång med hjärtat i halsgropen. Fick kläder att byta om till och en säng att tillbringa min tid fram tills det var dags. Fick läggas in trots att det inte kommit igång eftersom det var väldigt lugnt på förlossningen. Jag gick omkring i korridoren, tittade på magen, kände mig så fin fast jag var fortsatt rädd. Det kom in en tjej med väldiga värkar som fick rummet precis bredvid mitt. En barnmorska kom in till mig och sa att jag fick byta rum för att slippa alla ljud. Jag sa att det var helt okej och hoppades att det inte innebar extra arbete för dem.

Låg sedan i sängen och var orolig för att bäbisen hade inte blivit fixerad eftersom jag ansåg att magen inte sjunkit ner, fick för mig att bäbisen inte låg åt rätt håll och var orolig för att behöva föda i säte, sa då att jag hellre blev snittad. Det var då jag kände bäbisens fot väldigt tydligt under revbenen. Åh den kärleken jag kände då, den strömmade genom hela kroppen. Hann aldrig få några värkar i drömmen och hann därmed inte få min bäbis, men gud vad verkligt det kändes, helt sjukt!

 

Har ni drömt något, vaknat på morgonen och trott det nästan var sant?